Intressant och viktigt om mottagning och undervisning av nyanlända elever.

I detta inlägg kan du ta del av Pauline Gibbons checklistor för en språkutvecklande undervisning. Den ena handlar om att i undervisningen få variation och balans mellan att tala, lyssna, läsa och skriva och den andra handlar om fem steg att öka språkmedvetenheten i ämnesundervisningen. Den sista jag tänkte visa er handlar om fem steg för planering av ett språk- och kunskapsutvecklande arbetsområde.

Jag skriver lite om lässtrategier, läsförståelse och ett funktionellt språkanvändande. Är läsförståelsestrategier och lässtrategier samma sak eller borde vi använda begreppet läsförståelseprocesser och se lässtrategier som verktyg som leder till en funktionell läsförmåga?

Missa inte Hanna Stehagens inspirerande inlägg om hur hon byggt upp en stöttande undervisning så eleverna skulle kunna läsa och förstå Dostojevskijs "Brott och straff". Hon skriver så här:

"Jag är nämligen av den åsikt att alla elever, oavsett nivå i svenska och tidigare läserfarenhet, ska få möjligheten att läsa och upplever klassiker. Men det är då särskilt viktigt hur man introducerar dessa texter för eleverna. Att bygga in texterna i ett övergripande tema är ett ypperligt sätt men vad gäller andraspråkselever behövs det så mycket mer. Det gäller att flera incitament av stödstrukturer: i form av dialog mellan elever och lärare och elev, kamratrespons, progression från muntligt till skriftligt, lässtrategier samt stöttning i form av bild och ljud och högläsning."

Läs om David Rose och metoden Reading to Learn i tidningen Alfa.

"Metoden Reading to Learn handlar om att fokusera på språk i alla ämnen och att ha en inkluderande undervisning. David Rose säger att det handlar om att demokratisera klassrummet, alla ska vara delaktiga."

Det här med språkliga mål är något som vi som arbetar språk- och kunskapsutvecklande ofta pratar om men vad är det egentligen?  I det här inlägget får ni ta del av hur jag presenterade det här med språkliga mål för mina kollegor i min språkutvecklingsgrupp. Kanske är det något som även du kan ha nytta av när du planerar och genomför din undervisning?

Efter att ha läst Jenny Uddlings uppsats vill jag skicka med en fråga till alla er som på ett eller annat sätt arbetar med utbildning för nyanlända elever:

"Varför organiserar vi undervisningen för den här nyanlända eleven på det sätt vi gör och är undervisningen verkligen anpassad efter elevens förutsättningar och behov?" 

Sluta aldrig ställa denna fråga, är mitt tips. Och se till att det alltid blir ett ja på slutfrågan. För elevens skull.

Frågan dök upp på facebook igår och ett svar där blev till ett eget blogginlägg.

Här är en bra uppgift att börja med för att synliggöra de språkliga kraven i kunskapskraven: Välj valfri del av kunskapskrav. Fundera över vilka språkliga krav det ställer & hur undervisningen tränar eleven i detta.

Alla dessa lyft i skolans värld... Blir det bättre för att vi lyfter lite här och lyfter lite där? Borde vi inte i så fall försöka lyfta allt på en gång? Om språket är grunden till kunskap borde språket vara det vi borde lyfta allra mest. Och först.