Digitala distrubitionsformer 302
15 views | +0 today
Follow
Your new post is loading...
Your new post is loading...
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

Essä

av Yasmine Olander

Yasmine Olander's insight:

Digitala verktyg och medborgarjournalistik









En essä skriven med utgångspunkt från kursen digitala distributionsformer Högskolan Väst 2012







Av: Yasmine Olander































Abstrakt:

Att vi i dagens samhälle använder oss av digitala verktyg när vi kommunicerar är inget nytt. Inte heller är det någon nyhet att det är här vi delar med oss av tankar och åsikter om saker och ting och sprider information oss emellan. Nyhetsflödet som en gång tillhörde papperstidningens värld har fått konkurrens av dessa digitala verktyg och avsändarna därtill. Kan journalisterna samarbeta med dessa medborgarjournalister eller blir de totalt utsatta och bortglömda i virrvarret av bloggar och sociala medier? Källkritisk är ett ord som har blivit belyst och betytt mycket i dessa sammanhang då sanningen ifrågasätts när allt fler människor engagerar sig i att sprida nyheter online. Idag finns det inte längre en person som ansvarar för en artikel utan via nätet bidrar befolkningen till att aktivt deltaga i nyhetsflödet, vilket i sin tur leder till att den ansvariga utgivaren inte längre är lika självklar.



























































Introduktion/Frågeställning:

I artikeln kommer följande frågeställning att besvaras:

Hur har online-verktygen påverkat journalistiken?



































































1.Teori:

1.1 Hur journalistik kan nyttjas genom digitala verktyg-bloggen

Onlinejournalister som använder sig av digitala verktyg har blivit större och större eftersom det digitaliserade samhället har exploaterat enormt mycket de senaste åren. Därmed innebär det att journalistens roll har blivit förändrad och anpassad efter nya omständigheter. Nyheter kan idag nås både snabbare och effektivare och tillskillnad från den traditionella journalisten som måste anpassa och möta mål och resultat som en organisation eller företag har bestämt har medborgarjournalisten uppnått en självständighet och yttrandefrihet som inte är anpassad efter stängda ramar.

Bloggen är ett verktyg som många medborgarskribenter har använt sig av för att sprida nyheter. Ajour tillexempel är en sida på internet som drivs av frilansare. (www.ajour.se) Denna är en nyhetssajt, en blogg där man tillsammans skapar berättelse och journalistik tillsammans. De som driver sidan tror på att om man som medborgare i samhället delar med sig av historier och nyheter som man själv är intresserad av så kommer även detta intressera andra. De strävar efter att komma sanningen så nära som möjligt och detta gör dom genom att låta allmänheten vara delaktiga. Även om det kan förekomma personliga lojaliteter i texterna som skrivs strävar skribenterna för sidan att en politisk och religiös oberoende nyhetssajt online.

( [elektronisk] http://jmq.sagepub.com.ezproxy.server.hv.se/content/85/3/531.full.pdf+html <tillgänglig 2012-12-26>)



1.2 medborgarskribenten v.s den traditionella skribenten online

Det finns en spänning mellan medborgarskribenten online och tidningsjournalisten. Medborgarskribenten blir ofta kritiserad för sina källor och trovärdigheten i artiklar som publiceras. Eftersom de har en friare tolknings och yttrandefrihet ifrågasätts också deras förhållningssätt till sina källor och sitt research-arbete. Ofta har dom inte samma inlärda beskrivningsteknik tillexempel att skriva objektivt på samma standard som en traditionell journalist. Men trots detta uppskattar medborgarskribenten sitt oberoende och skapandet av artiklar som inte är grundade på traditionella principer.

Enligt artikeln nedan finns en undersökning gjord på två jämförelser mellan onlinetidningar där artiklarna på ena sidan är gjord av den traditionella journalisten (http: 1 / www.startribune. com) och på den andra står medborgarjournalisten som ansvarig utgivare ( e.g Westport Now; Metro-

blogging Portland) publications. Den tydliga skillnaden här emellan är att medborgarjournalisten fokuserar mer på det geografiska området mer än politiska konflikter, utbildning, etc. Undersökningen menar på att medborgarjournalistens yttranden och nyheter gynnar samhället mer eftersom den inte är lika vinklad.

( [elektronisk] http://jmq.sagepub.com.ezproxy.server.hv.se/content/85/3/531.full.pdf+html <tillgänglig 2012-12-26>)



1.3 journalistik i blogginlägg

 

Bloggare som skriver nyheter på olika sidor bidrar med ett hot mot journalistrollens identitet. Men frågan är i hur stor utsträckning och hur mycket detta påverkar samhället? Vem som är avsändare i bloggen avgör hur trovärdig nyheten är och hur källkritisk man som läsare bör vara när man tar till sig en nyhet.

I och med att allt fler bloggar eller använder andra digitala verktyg för övrigt innebär det också att nyheten snabbare når medborgarna. Det finns flera exempel på när en så kallad ”vanlig” person har lagt upp en nyhet på sin blogg och därefter har den spridit sig snabbare än traditionell media och sen har dessa snappat upp nyheten och gjort om den till sin egna story. Viktor Tullgren var en sådan ”vanlig” människa som den 13 oktober 2011 fick sitt blogginlägg angående situationen med Håkan Juholt och ekonomiintrigen cirkulerad på sociala medier. Dagen efter publicerade aftonbladet en kortare artikel av hans variation. ( Carlsson, K. (2011). Nyhetsjournalistik i opinionsbildningens tjänst: En undersökning om medborgarjournalistik i blogginlägg om nyheter – med utgångspunkt i aktuella nyhetshändelser om Håkan Juholt och vårdbolaget Carema. (Student paper). Södertörns högskola.)

Spridningen av nyheter via nätet går oerhört snabbt och i och med att folk delar och skickar nyheten vidare är det lätt att avsändaren och källan till nyheten försvinner i spridningen. Om avsändarens publicering kan verka vinklad eller ej tas då inte hänsyn till på samma sätt som det kanske hade gjort utan denna snabba spridning. Att allt fler människor deltar i nyhetsförmedlingen och nyhetsflödet gör att journalistiken tvingas anpassa sig därefter. Man kan tänkas tro att bloggarna är på väg att ta över journalistrollen med sin effekt av att vara snabbast och med störst spridning och journalistens roll blir att guida medborgarna i vimlet av alla nyheter. Vad som är sanningstroget eller inte.

Enligt nätupplagan av nationalencyklopedin finns det en definition av ordet journalistik enligt följande:

”Benämning på såväl insamling, urval, bearbetning och presentation av material i massmedier [...] Journalistik avser ytterst att skildra verkligheten; den skiljer sig från skönlitteratur genom att inte syssla med fiktion och från vetenskapligt arbete genom krav på aktualitet.” (Weibull)

Då kan man fundera på om en bloggare lever upp till denna beskrivning. Och om de då gör det skulle utgöra ett hot mot journalisten eller inte?



1.4 Twitter som onlineverktyg

Att använda sig av twitter som verktyg för att förmedla information och nyheter har idag blivit en trend och anledningarna är många. En fördel med twitter är att informationen som sprids blir demokratiserad. Alla kan delta och tiden för en nyhet att nå mottagarna är minimal om man tillexempel om man jämför med andra medium såsom tv och radio samt tidningar. Sökbarheten på twitter är optimal och informationen är alltid färsk och filtrerad av andra människor i nätverket. Det är alltid lätt att hitta rätt ämne som man är ute efter och det är också lätt att kommunicera med andra.

Twitter fungerar som en microblogging och när man kommunicerar använder man sig av mindre än 140 tecken i sina meddelanden. Twitter har bara funnits i tre år men har revolutionerat stort över hela världen och fått en stor makt när det kommer till snabb och effektiv kommunikation.

Twitter handlar till stor del av att informera andra med nyheter och fakta men också att ta del av andras information samt sprida det vidare. Eftersom det är så få tecken med är det lätt att ta till sig informationen och skumma igenom en större mängd fakta i kortfattad form.

Varför ska vi då använda twitter och vad är det bra för? Som jag nämnt tidigare finns det en del fördelar med att microblogga på twitter. Man kan dels ta del av vad andra tycker och tänker, söka och skapa bevakningar i sitt egna nätverk och samt föra en diskussion. Twitter bygger mycket på utbytet man får av andra människor i nätverket. Det finns många som har jämfört twitter med facebook och att de är så lika varandra i sina statusuppdateringar, och det kan tyckas kännas onödigt att använda två digitala verktyg till samma mål. Men skillnaden på facebook och twitter är det att på facebook sker den mesta delen av konversationen mellan sina egna vänner. På twitter är det så gott som öppet för vem som helst att se dina uppdateringar och man kan följa vem som helst också, men twitter kräver inte att du följer de som följer dig.

[elektronisk]

http://ohsohightech.se/vad-ar-twitter/<tillgänglig>; 2012-11-22

[Elektronisk]

Haewoon Kwak, Changhyun Lee, Hosung Park, and Sue Moon. 2010. What is Twitter, a social network or a news media?. In Proceedings of the 19th international conference on World wide web (WWW ’10). ACM, New York, NY, USA, 591-600. DOI=10.1145/1772690.1772751 http://doi.acm.org.ezproxy.server.hv.se/10.1145/1772690.1772751<tillgänlig>; 2012-11-22



1.5 Hur twitter idag används som nyhetsförmedlare?

Twitter används på olika sätt av olika användare beroende på vad man har som individuellt mål med verktyget. Många använder det för att kommunicera på en yrkesmässig nivå i arbetet med kunder och företag mm. Andra använder det bara som ett socialt verktyg att kommunicera och uttrycka sina åsikter i ett gemensamt nätverk av kontakter.

Twitter har blivit en snabb nyhetsförmedlare och alla kan ta del av informationen på minimal tid. Interaktionen mellan läsare och journalister har ökat tack vare en ökad användning av twitter och sociala medier över huvudtaget. Många anser att avståndet mellan sändare och mottagare har minskat eftersom mottagaren får en större inblick i nyhetsflödet och känner sig mera delaktig genom att vara aktiva i sociala medier.

Men det man också då får ifrågasätta när man tar del av nyheter på detta sättet är pålitligheten och trovärdigheten i nyheterna som sprids i och med att man kan behöva skilja på det privata och offentliga i dessa sammanhang. Det upplevs dock som positivt att fler och fler journalister yttrar sig på twitter eftersom deras publiceringar inte blir lika vinklade som i många andra sammanhang. Det är ofta färska nyheter eller ämnen som startat på twitter sprider sig till de traditionella nyhetsmedier och då upplevs detta som deltagande journalistik vilket ofta får positiv effekt på medborgarna och samhället eftersom individer känner att de kan vara med och påverka och aktivt delta i nyhetsflödet.

Twitter har ansetts påverkat dagens journalistik, liksom tillsammans med andra medier har bjudit in allmänheten att delta på ett helt annat sätt än vad som tidigare har varit möjligt.

([elekronisk] http://hdl.handle.net/2077/28631<tillgänglig [2012-11-26])



1.6 För och nackdelar med twitter som nyhetsförmedlare

Det finns både bra och dåliga sidor med att använda sociala medier som nyhetsförmedlare. Idag kan nyheter från andra sidan världen nå oss snabbare än någonsin och det tack vare vår breda internetanvändning. Men i och med att journalister uttrycker och förmedlar nyheter via ett socialt media är det också många som ifrågasätter hur källkritisk fakta då blir. Är det personliga åsikter som uttrycks eller är det noggrann efterforskning på informationen som sprids?

Journalister har ju alltid haft en viktig och stor roll att kunna påverka men idag har själva journalistyrket fått konkurrens av medborgarskribenten. Idag kan vem som helst sprida en nyhet över nätet. Men återigen är ifrågasätts trovärdigheten. Den snabba spridningen och medborgarnas delaktighet gör att makten inte längre är lika fast och självklar vart den ligger och samhället blir mer demokratiserad.

Källkritik handlar om att kontrollera fakta och detta har alltid vart en central del inom journalistyrket. Men vem kontrollerar fakta som sprids via sociala medier? Är det medborgaren själv som måste vara extra självkritisk eller lägger vi allt ansvar hos sändaren?

Det finns några principer man utgår från när man är källkritisk och dessa är: äkthet, tidsamband, oberoende och tendensfrihet. När det kommer till äkthet kan det ibland vara svårt att på nätet dra en gräns mellan äkta och falskt eftersom det är så lätt att ange en annan identitet. Där finns det en nackdel när det rör sig om sociala medier eftersom man inte till hundra procent kan vara säker på vem källan utgett sig för att vara. Däremot finns det en fördel med att förmedla nyheter via nät och sociala medier när det kommer till tidsamband eftersom tidsförloppet då en händelse har skett till att det publiceras är minimal på twitter. Informationen kommer ofta direkt på plats. Ju längre tid som har förlöpt mellan en händelse och källans berättelse, desto större skäl att tvivla på källan. Tendensfriheten kan ifrågasättas på olika nivåer. Medborgarens aktiva deltagande i nyhetsflödet gör att yttrandefriheten stärks men också verklighetsbilden känns mer trovärdig och mindre vinklad. Journalistrollen upplevs mer fri och oberoende.

[elektronisk] http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-10426&lt;tillg&auml;nglig&gt; [2012-11-26]































































Slutsats och Diskussion:

Online-verktygen har kommit att bli en utmaning för den traditionella journalistiken. Anledningen till att man anser att de har blivit en konkurrens är för att nyheter kan nå ut till folket snabbare och effektivare. Men det som också då ifrågasätts är trovärdigheten på informationen eftersom det inte finns någon som har granskat fakta innan det publiceras.
Det traditionella journalistyrket är i dagsläge i upplösningstillstånd och behöver på något sätt samverka tillsammans med de nya medier som uppkommer. Det finns både de som tycker att sociala medierna som växer fram är ytterligare ett kommunikationsmedel man kan använda som dialog till publiken, medan det finns de som anser att man genom dessa kan bygga en helt ny samhällsbild. Eftersom det finns skilda åsikter från båda håll skapas diskussion och debatter.

Journalistyrket har sedan 1900-talet präglats av professionalisering. Dess status och integritet har betytt mycket. Men idag när gränsen mellan konsument och producent suddas ut eftersom alla har tillgång till internet tappar journalisterna sin professionella integritet.

Journalisternas legitimitet finns kvar så länge de har status. Men om statusen faller vilket den sakta gör i samband med utvecklingen av mediasamhället hotas deras legitimitet vilket är avgörande för journalisternas självbild och yrkesroll.

Insamling och bearbetning av information tillhör en viktig del i det journalistiska arbetet och frågan är om denna process finns med i den digitala världen på liknande sätt. Men vad man då istället kan lyfta fram som positiv aspekt i diskussionen är att även om fakta inte blir granskad på liknande sätt som i traditionell media, har medborgarskribenten en intressant vinkel på det hela när det kommer till att lyfta fram nya fakta som journalister inte har möjlighet till att göra på samma sätt, tillexempel när de refererar eller länkar till information som journalister inte har samma tillgång till när de publicerar material.

Demokratin har länge blivit påverkad av journalistiken. Men ny teknik har gett medborgarna makten att själva vara med och påverka informationsutbudet.

Medborgarskribenten är inte lika hårt tyglad till samma lagar som journalisten är men detta medför också att källan blir hårdare kritiserad. De kan behandla exakt samma ämne men på olika sätt. Individens delaktighet i nyhetsflödet medför att nyheter kan bli olika formulerade utan en organisations politiska åsikter. Deras händer blir mer fria och i och med att samhällsutvecklingen inom median rusar framåt känns det som att medborgarskribenten sakteligen kommer ta över rollen som journalist. Så vilket kan man då förlita sig mest på när man får välja mellan den enskilde medborgarskribenten eller en text utformad av journalister? I och med att man genom webben kan engagera sig i så mycket ökar även inverkan på demokratin i samhället. Det är idag lättare att kommunicera med och delta i meningsproduktionen i samhället. Om det finns en bloggare som är ytterst insatt i ett aktuellt ämne kan denna formulera och korrigera de texter som redan finns och ge mottagaren en helt ny bild av situationen utan att behöva förhålla sig till vissa normer och regler. Detta gör att nyheten skulle kännas mer trovärdig eftersom skribenten i detta fallet kanske är mer insatt i ämnet än vad en journalist på en redaktion kanske skulle vara. Men det kan också innebära att medborgarskribenten drar nytta av redan befintligt material men samtidigt återskapa en mer rättvis bild av verkligheten med en friare tolkning.

 

Liksom journalister ägnar sig bloggare också åt att samla in och bearbeta information men de kanske ägnar sig mera åt att kommentera nyheter som redan publicerats dvs återanvändning av informationen än vad journalister gör. Alla bloggare uttrycker sig på olika sätt, vissa ägnar sig mera åt att kopiera och klistra in nyheter i sin inlägg, andra satsar på ett mervärde och vill ha så mycket fakta som möjligt medan vissa gör sin egna personliga tolkning av nyheten.
Bloggar och andra digitala verktyg har minskat klyftan mellan medborgarna och journalisterna men om de skulle medföra ett allvarligt hot mot journalistyrket krävs det nog en större förändring och framförallt tid.

Om man tittar på exemplet som jag nämnde tidigare i avsnitt 1.3 om Viktor Tullgren som publicerade Juholts-nyheten, så var han visserligen först ut med nyheten. Men det var inte förrän aftonbladet publicerade hans artikel som det fick spridning och mervärde för publiken. Det är svårt för en bloggare att slå igenom med en nyhet via detta medium eftersom de fortfarande är såpass nytt och för litet på marknaden. Men samverkan mellan bloggare och traditionell media skulle göra att balansen anpassas till dagens mediasamhälle och barriären mellan medborgare och journalister bryts ner.

I framtiden tror jag dock att medborgarskribenten kommer att ta mera plats och konkurrera med den traditionella journalisten. Allt fler människor läser bloggar och de når ut till en stor målgrupp. Så det är inte helt omöjligt att medborgarskribentens journalistik kan komma att uppnå samma professionella nivå på vår traditionella nyhetskonsumtion.

 

 

 

 

 





















































Källor:



[elektronisk] http://jmq.sagepub.com.ezproxy.server.hv.se/content/85/3/531.full.pdf+html <tillgänglig 2012-12-26>

[elektronisk]http://ajour.se/<tillgänglig 2012-12-26>

[Elektronisk]

Haewoon Kwak, Changhyun Lee, Hosung Park, and Sue Moon. 2010. What is Twitter, a social network or a news media?. In Proceedings of the 19th international conference on World wide web (WWW ’10). ACM, New York, NY, USA, 591-600. DOI=10.1145/1772690.1772751 http://doi.acm.org.ezproxy.server.hv.se/10.1145/1772690.1772751<tillgänglig>; 2012-11-22

http://ohsohightech.se/vad-ar-twitter/<tillgänglig>; 2012-11-22



[elekronisk] http://hdl.handle.net/2077/28631<tillgänglig [2012-11-26]



[elektronisk] http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:sh:diva-10426&lt;tillg&auml;nglig&gt; [2012-11-26]



 

(Carlsson, K. (2011). Nyhetsjournalistik i opinionsbildningens tjänst: En undersökning om medborgarjournalistik i blogginlägg om nyheter – med utgångspunkt i aktuella nyhetshändelser om Håkan Juholt och vårdbolaget Carema. (Student paper). Södertörns högskola.)







more...
No comment yet.
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

Kommentar tjänst B

kommentar

Yasmine Olander's insight:

Kommentar tjänst B Vad är issu och vem änvänder det? Sandra Classon

http://sandraclasson.wordpress.com/2012/12/03/vad-ar-issuu-och-vem-anvander-det/

 

Intressant rubrik du inleder med vilket får mig som mottager att verkligen vilja läsa ditt inlägg eftersom jag inte har någon aning om vad det är för tjänst. Jag blev därför också en aning förvånad när jag i din text kunde se att det var så många som använde denna tjänst i dag.

Du inleder in text bra och ger en bra grund till vad du skall skriva därefter.

Bra att du har med bild på statistik, det ger mig som läsare en förståelse för hur och varför man använder issu.

När du skriver om att tjänsten är gratis men sen tar upp att det finns versioner som kostar pengar undrar jag om du hade någon baktanke med att ta upp ekonomiska aspekter till tjänsten?

Annars en bra och lättillgänglig text att ta till sig.

Med vänlig hälsning // Yasmine

more...
No comment yet.
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

Review 2

review

Yasmine Olander's insight:

Rewiev 2.  Samuel Gottfridsson Essä länk: http://samuelgottfridsson.blogspot.se/p/blog-page.html



Bra inledning i din essä. Du bjuder in läsaren direkt till ämnet. När du kommer till analysen tycker jag det är bra att du ger en beskrivning på vad woom är men vad jag skulle vilja veta mer är algoritmen du skriver om. Finns det ytterligare information om detta?

Du skriver också i ett avsnitt att woom har en stark påverkan när det gäller konsumenters val vid köp och hur det uppfattat varan de köpt i efterhand. Då ställer jag frågan hur?

För övrigt bra jobbat. Ser fram emot att läsa din färdiga essä.

Med vänlig hälsning // Yasmine

more...
No comment yet.
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

bloggen inlägg 3

tjänst c
Yasmine Olander's insight:
journalistik i blogginlägg Bloggare som skriver nyheter på olika sidor bidrar med ett hot mot journalistrollens identitet. Men frågan är i hur stor utsträckning och hur mycket detta påverkar samhälle? Vem som är avsändare i bloggen avgör hur trovärdig nyheten är och hur källkritisk man som läsare bör vara när man tar till sig en nyhet. I och med att allt fler bloggar eller använder andra digitala verktyg för övrigt innebär det också att nyheten snabbare når medborgarna. Det finns flera exempel på när en så kallad ”vanlig” person har lagt upp en nyhet på sin blogg och därefter har den spridit sig snabbare än traditionell media och sen har dessa snappat upp nyheten och gjort om den till sin egna. Viktor Tullgren var en sådan ”vanlig” människa som den 13 oktober 2011 fick sitt blogginlägg angående situationen med Håkan Juholt och ekonomiintrigen cirkulerad på sociala medier. Dagen efter publicerade aftonbladet en kortare artikel av hans variation. ( Carlsson, K. (2011). Nyhetsjournalistik i opinionsbildningens tjänst: En undersökning om medborgarjournalistik i blogginlägg om nyheter – med utgångspunkt i aktuella nyhetshändelser om Håkan Juholt och vårdbolaget Carema. (Student paper). Södertörns högskola.) Spridningen av nyheter via nätet går oerhört snabbt och i och med att folk delar och skickar nyheten vidare är det lätt att avsändaren och källan till nyheten försvinner i spridningen. Om avsändarens publicering kan verka vinklad eller ej tas då inte hänsyn till på samma sätt som det kanske hade gjort utan denna snabba spridning. Att allt fler människor deltar i nyhetsförmedlingen och nyhetsflödet gör att journalistiken tvingas anpassa sig därefter. Man kan tänkas tro att bloggarna är på väg att ta över journalistrollen med sin effekt av att vara snabbast och med störst spridning och journalistens roll blir att guida medborgarna i vimlet av alla nyheter. Vad som är sanningstroget eller inte. Enligt nätupplagan av nationalencyklopedin finns det en definition av ordet journalistik enligt följande: ”Benämning på såväl insamling, urval, bearbetning och presentation av material i massmedier [...] Journalistik avser ytterst att skildra verkligheten; den skiljer sig från skönlitteratur genom att inte syssla med fiktion och från vetenskapligt arbete genom krav på aktualitet.” (Weibull) Då kan man fundera på om en bloggare lever upp till denna beskrivning. Och om de då gör det skulle utgöra ett hot mot journalisten eller inte? Källor: Carlsson, K. (2011). Nyhetsjournalistik i opinionsbildningens tjänst: En undersökning om medborgarjournalistik i blogginlägg om nyheter – med utgångspunkt i aktuella nyhetshändelser om Håkan Juholt och vårdbolaget Carema. (Student paper). Södertörns högskola. Weibull
more...
No comment yet.
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

Bloggen inlägg 1

tjänst c

Yasmine Olander's insight:

Bloggen inlägg 1 

 

Hur journalistik kan nyttjas genom digitala verktyg, bloggen

 

Onlinejournalister som använder sig av digitala verktyg har blivit större och större eftersom det digitaliserade samhället har exploaterat enormt mycket de senaste åren. Därmed innebär det att journalistens roll har blivit förändrad och anpassad efter nya omständigheter. Nyheter kan idag nås både snabbare och effektivare och tillskillnad från den traditionella journalisten som måste anpassa och möta mål och resultat som en organisation eller företag har bestämt har medborgarjournalisten uppnått en självständighet och yttrandefrihet som inte är anpassad efter stängda ramar.  

Bloggen är ett verktyg som många medborgarskribenter har använt sig av för att sprida nyheter. Ajour tillexempel är en sida på internet som drivs av frilansare. (www.ajour.se) Denna är en nyhetssajst, en blogg där man tillsammans skapar berättelse och journalistik tillsammans. De som driver sidan tror på att om man som medborgare i samhället delar med sig av historier och nyheter som man själv är intresserad av så kommer även detta intressera andra. De strävar efter att komma sanningen så nära som möjligt och detta gör dom genom att låta allmänheten vara delaktiga. Även om det kan förekomma personliga lojaliteter i texterna som  skrivs strävar skribenterna för sidan att en politisk och religiös oberoende nyhetssajt online. 

 

 

 

 

Källa:

 

( [elektronisk] http://jmq.sagepub.com.ezproxy.server.hv.se/content/85/3/531.full.pdf+html <tillgänglig 2012-12-26>

( [elektronisk]http://ajour.se/<tillgänglig 2012-12-26>)

more...
No comment yet.
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

Blogginlägg 1 Vad är twitter och varför ska man använda det?

Blogginlägg 1 Vad är twitter och varför ska man använda det? | Digitala distrubitionsformer 302 | Scoop.it
Att använda sig av twitter som verktyg för att förmedla information och nyheter har idag blivit en trend och anledningarna är många. En fördel med twitter är att informationen som sprids blir demok...
more...
No comment yet.
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

Blogginlägg 3 För och nackdelar med twitter som nyhetsförmedlare

Blogginlägg 3 För och nackdelar med twitter som nyhetsförmedlare | Digitala distrubitionsformer 302 | Scoop.it
Det finns både bra och dåliga sidor med att använda sociala medier som nyhetsförmedlare. Idag kan nyheter från andra sidan världen nå oss snabbare än någonsin och det tack vare vår breda internetan...
more...
No comment yet.
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

Motivering till val av blogg

Motivering till val av blogg | Digitala distrubitionsformer 302 | Scoop.it
Mitt val av blogg grundar sig i att wordpress är ett ypperligt bra verktyg att använda sig av när man vill skapa sig en personlig blogg men också koda hemsidor. Mitt ämne som jag kommer att beröra ...
more...
No comment yet.
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

Kommentar tjänst c

kommentar

Yasmine Olander's insight:

Kommentar tjänst c tweet 2 Bloggens funktioner, fördelar och nackdelar Caroline Jensen

http://senapify.blogg.se/2012/december/tjanst-c-blogg-tweet-nr-2.html

 

Du skriver mycket bra och och det är lättsamt att följa din text. Måste berömma din källhänvisning också. Det är bra att du använder bilder när du försöker beskriva saker, men det jag tänkt på här är att du borde kanske försöka öka skärpan på bildkvalitén?

Om jag ska hitta någon konstruktiv kritik i detta inlägg, vilket jag tyckte var väldigt svårt då du har skrivit väldigt bra, så kan det möjligen vara att korta ner dina beskrivningar ibland. Du skriver jättebra men du använder också många ord, hur kan du skriva för att intressera din läsare ytterligare?

Bra med frågor i slutet och att du skriver att du kommer besvara dom i nästa inlägg. Det skapar nyfikenhet och bjuder in läsaren att fundera en stund själv över det du precis har skrivit.

Bra jobbat!

Med vänlig hälsning / Yasmine

more...
No comment yet.
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

Kommentar tjänst A

kommentar

Yasmine Olander's insight:

Kommentar tjänst A inlägg 3 Hur man kan markndsföra sig via facebook Minne Berholt
http://minneberholt.blogg.se/

 

Du har i detta inlägg gjort en bra beskrivning över hur man går tillväga för att skaffa sig en företags-sida på facebook. Det jag är lite nyfiken på är vilka företag är det du pratar om? Om det spelar någon roll hur stora eller små företagen är på marknaden.

Bra att du har med statistik, det gör det hela mer trovärdigt och förståeligt.

Med vänlig hälsning / Yasmine

more...
No comment yet.
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

Review 1

Review 1

Yasmine Olander's insight:

Kommentar review 1

 

Review av Linnea Darell, prel. Essä om Internkommunikation, Intern marknadsföring och Sociala medier. Länk till Essä: https://www.dropbox.com/s/hxji4pe6qridcna/Essä_ddb_hela.docx

 

Bra och tydlig inledning i början av din essä. Som läsare får jag direkt en inblick och förståelse för vad din text kommer att beröra och ta upp.

Du radar upp beskrivningen av de digitala distributionsformerna på ett lätt och tillgängligt sätt för mig som mottagaren och du tar hänsyn till att alla inte är lika insatta i de olika digitala verktygen. Bra!

Det jag funderar på när jag läser din text är vilka typer av företag du pratar om och om det i så fall skulle ha relevans och betydelse för det du skriver om?

Jag tycker det är bra att du har med bilder i din text, funderar dock på om det skulle vara bättre upplösning på de så att budskapet blir lättare att ta till sig. Det kan störa läsaren en aning om man behöver anstränga ögonen för att se skarpt.

För att resumera din text tycker jag att du gjort ett bra jobb. Lite finjustering bara så har du rott i hamn.

Med vänlig hälsning //Yasmine

 

more...
No comment yet.
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

bloggen inlägg 2

tjänst c

Yasmine Olander's insight:

bloggen inlägg 2

 

medborgarskribenten v.s den traditionella skribenten online

 

Det finns en spänning mellan medborgarskribenten online och tidningsjournalisten. Medborgarskribenten blir ofta kritiserad för sina källor och trovärdigheten i artiklar som publiceras. Eftersom de har en friare tolknings och yttrandefrihet ifrågasätts också deras förhållningssätt till sina källor och sitt researcharbete. Ofta har dom inte samma inlärda beskrivningsteknik tillexempel objektivt,  på samma standard som en traditionell journalist. Men trots detta uppskattar medborgarskribenten sitt oberoende och skapandet av artiklar som inte är grundade på traditionella principer. 

 

Enligt artikeln nedan finns en undersökning gjord på två jämförelser mellan onlinetidningar där artiklarna på ena sidan är gjord av den traditionella journalisten (http: 1 / www.startribune. com) och på den andra står medborgarjournalisten som ansvarig utgivare ( e.g Westport Now; Metro- 

blogging Portland) publications. Den tydliga skillnaden här emellan är att medborgarjournalisten fokuserar mer på det geografiska området mer än politiska konflikter, utbildnning, etc. Undersökningen menar på att medborgarjournalistens yttranden och nyheter gynnar samhället mer eftersom den inte är lika vinklad. 

 

 

( [elektronisk] http://jmq.sagepub.com.ezproxy.server.hv.se/content/85/3/531.full.pdf+html <tillgänglig 2012-12-26>

more...
No comment yet.
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

Twitter / yasola: hur man använder scoop it ...

more...
No comment yet.
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

Blogginlägg 2 Hur används twitter idag som nyhetsförmedlare?

Blogginlägg 2 Hur används twitter idag som nyhetsförmedlare? | Digitala distrubitionsformer 302 | Scoop.it
Twitter används på olika sätt av olika användare beroende på vad man har som individuellt mål med verktyget. Många använder det för att kommunicera på en yrkesmässig nivå i arbetet med kunder och f...
more...
No comment yet.
Scooped by Yasmine Olander
Scoop.it!

Uppdaterad lärokontrakt med källor 2012-11-26

Uppdaterad lärokontrakt med källor 2012-11-26 | Digitala distrubitionsformer 302 | Scoop.it
Lärokontrakt – Yasmine Olander Mitt mål: Med denna kursen vill jag fördjupa mig inom ämnet medborgarjournalistik och hur det påverkar samhället. Detta kommer att ske genom tre valda digitala verkty...
more...
No comment yet.